Hoppa direkt till innehållet

Nätverk och medlemskap

Älmhults kommun är medlem i flera nätverk och organisationer som på olika sätt arbetar med att sprida kunskap och samverka kring miljöfrågor. Nedan finns några exempel på nätverk som vi är aktiva i.

Älmhult är en ekokommun.

Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner – eller Sekom som den också kallas. Ekokommunerna ska vara en förebild och föregångare för övriga kommuner när det gäller hållbar utveckling på lokal nivå. Älmhults kommun blev medlem i Sveriges Ekokommuner 2011-01-24.

Vad är Sveriges ekokommuner?

Föreningen bildades 1995 och är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling, med fokus på ekologi. Idag har föreningen 94 medlemmar varav 91 är kommuner och tre är landsting.

Medlemskapet ger ett nätverk och en samlingsplats där politiker och tjänstemän kan utbyta idéer och erfarenheter och på så sätt tillsammans uppnå målet.

Läs mer om Sveriges ekokommuner

Vad arbetar Sekom med?

Sekoms vill främja utvecklingen mot ett mera kretsloppsanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där kommunmedborgarna ges möjlighet att uppnå en höglivskvalitet och god hälsa. Allt arbete utgår från fyra hållbarhetskriterier. Dessa innebär att varje kommun ska arbeta för att hitta en balans mellan naturens och människans behov.

Hållbarhetskriterier

Sveriges Ekokommuners verksamhet grundar sig på Det Naturliga Stegets definition av hållbar utveckling. Kort sagt bygger det på principen att ett hållbart samhälle är ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras.

  • Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som tungmetaller och olja.
  • Den andra om att arbeta för att minska belastningen på naturen med allt vi producerar och släpper ut.
  • Den tredje handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som växer åter.
  • Den fjärde handlar om att skapa ett samhälle så att alla människor kan tillgodose sina behov – att kunna må bra.  

Hur följer man upp kommunernas arbete?

För att följa upp varje kommuns arbete har Sekom tagit fram 12 stycken gröna nyckeltal. Dessa fungerar som en indikation på hur läget är i kommunen för några områden som kan kopplas till ett ekologiskt perspektiv. Exempel på nyckeltal är inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen, kommunens koldioxidutsläpp, resenärer i kollektivtrafiken samt hur stor andel av naturen inom kommunen som är skyddad.

Gröna nyckeltal för Älmhults kommun hittar du här på Sverige ekokommuners hemsida.länk till annan webbplats

Kontaktpolitiker och kontakttjänsteman

Varje kommun utser en politiker och en tjänsteman som representerar kommunen i samband med Sveriges ekokommuners aktiviteter. Älmhult kommun representeras av Eva Ballovarre, ordförande i kommunstyrelsen samt Cecilia Axelsson, miljöstrateg.

Kommittén för samordnad kontroll av Helge å

Kommittén undersöker Helge å:s vattenkvalitet. Programmet omfattar idag fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, vilka utförs i både sjöar och vattendrag inklusive metaller i vattendrag, biologiska parametrar där växt- och djurplankton samt fisk undersöks i sjöar samt kiselalger, bottenfauna och fisk i vattendrag.

Helgeåns vattenråd

Syftet är att medlemmarna i vattenrådet tillsammans ska verka för en hållbar skötsel av vattenresurserna i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten, det vill säga främja en god vattenkvalitet, en god vattenhushållning samt verka för en långsiktig biologisk mångfald.
Helgeåns vattenråd (www.helgean.se)länk till annan webbplats

Skräbeåns vattenråd

Skräbeåns vattenråd har till uppgift att samordna den verksamhet som behövs för att uppnå och bevara en god kvalitet på såväl grund- som ytvatten i Skräbeåns avrinningsområde.

Borgmästaravtalet

Den 2009-12-14 skrev Älmhults kommun på EU-kommissionens Borgmästaravtal tillsammans med 900 andra europeiska städer. Målet är att tillsammans sänka koldioxidutsläppen med mer än 20 procent till år 2020. Detta avtal är ett åtagande som kommunen har gjort för att man vill inspirera, stimulera och uppmuntra övriga i samhället att gå i rätt riktning när det gäller energi- och klimatfrågor.

Borgmästaravtalet är ett initiativ från Europeiska kommissionen. Syftet med avtalet är att lyfta fram det klimatarbete som görs på lokal nivå. Över 950 städer över hela världen, de flesta inom EU, har undertecknat avtalet. Allt fler städer i Europa arbetar aktivt och ambitiöst för att sänka utsläppen av växthusgaser.

Avtalet innebär att kommunerna frivilligt åtar sig att göra extra insatser för att nå längre än kraven i EU:s klimatmål.

Refarm

Älmhults kommun är sedan 2016 medlemmar i Refarm. Refarm vill bygga ett hållbart samhälle med maten som brygga, redskap och jobbskapare. Att öka den svenska självförsörjningsgraden är nödvändigt för att uppnå ett mer robust och hållbart samhälle.

Arbetet för att åstadkomma detta kommer att innebära hundratusentals nya jobb inom den gröna (trädgård, lantbruk, skog) och blå (vattenbruk) sektorn och ett minskat importberoende och därmed minskad sårbarhet. Det kan få många följdeffekter, exempelvis minskad påverkan på klimatet, ökad biologisk mångfald, minskat matsvinn och kortare transporter.

Läs mer om Refarm

Det finns oändligt mycket att göra och det finns flera olika verktyg. Så kallad stadsodling är ett viktigt verktyg, inte minst för att bygga broar mellan stad och landsbygd. Stadsodling kan innebära allt från den småskaliga pallkrageodlingen till den storskaliga högteknologiska inomhusodlingen. Den traditionella odlingen kommer även framledes självklart vara betydelsefull, men behöver kompletteras med tätortsnära produktion med nya metoder. Det storskaliga jordbruket behöver minska sin miljö- och klimatbelastning och Refarm vill arbeta för att utveckla innovativa områden för nya grödor, produktionsformer och samarbeten. Det finns en stor potential för nya jobb inom livsmedelssektorn, men det krävs nya arbetssätt och gärna en satsning på stadsodling. Många med utländsk bakgrund har svårt att komma in på arbetsmarknaden och denna sektor erbjuder stora möjligheter, också genom ömsesidigt lärande.

Refarm bildades våren 2016 med bland annat ovan nämnda ambitioner och i denna verksamhetsplan anger vi vår inriktning. För en ung förening blir den finansiering som erbjuds också styrande för verksamheten. Sedan hösten 2017 ligger ett stort fokus på landbaserad fiskodling.

Refarm (www.refarm.se)länk till annan webbplats